Om flygresan blir bokad på planerat datum, den 13 augusti, så är det bara 30 dagar kvar tills jag åker!

Jag kan inte fatta att tiden gått så fort! Jag bestämde mig, till skillnad från de flesta andra tror jag, väldigt sent för att bli utbytesstudent. Eftersom jag har en kompis som ska åka till USA som utbytesstudent har jag väl alltid vetat att möjligheten fanns och halv velat åka, men jag började inte funderade seriöst på det förän hennes år började närma sig, alltså i slutet av 2009.

Det var först då jag började fundera på riktigt att vilja åka och vägde lite fördelar och nackdelar. Till en början var jag väldigt tveksam till att göra ett utbytessår, man var ju tvungen att gå om ett år och inte ta studenten med sin klass, lämna alla här hemma osv. När jag väl bestämde mig för att fördelarna vägde över nackdelarna anmälde mig till YFU (läs om varför just YFU här) som utbytesstudent. Det här var nu redan i slutet av januari.

Sex månader senare fick jag en toppenplacering, vilket jag är så nöjd över! Det är lite kul eftersom jag skulle sett min placering som den värsta tänkbara innan jag nu fått den. Jag ville bo i mitten av en ganska stor stad, nu har jag hamnat i en liten by på dryga 6000 invånare där jag bor en bit utanför dessutom. Men nu när jag fått värdfamiljen och känns det hur bra som helst! Jag kunde inte fått en bättre placering, jag älskar min värdfamilj redan innan jag träffat dem och jag tror jag kan få det hur mysigt som helst i en liten by och i en liten skola. I en liten by och skola syns man mer och får mer uppmärksamhet än i en stor stad och stor skola vilket jag tror kan vara både positivt och negativt. Jag tror det kommer bli mest positivt eftersom då vet de flesta att jag är utbytesstudent och kanske bjuder med mig på aktiviteter osv. Men jag ska inte ha för höga förväntningar, vi får vänta och se! Om 30 dagar är jag där, i Carbondale, Colorado!!!

Jag tänkte slänga in en kort förklaring om mitt bloggnamn också eftersom jag inte heter det vanilga "ditt namn i usa.blogg.se" Det är så att jag har en vanilg blogg som heter www.myknut.blogg.se, och då när jag skulle göra en ny USA-blogg orkade jag inte göra en helt ny blogg, utan behöll namnet och la till ett /usa istället.

Varför det blev just myknut från början har jag ingen aning om, jag hade brist på bra bloggnamn och det fick bara bli något. Det jag kan säga är att knut delen inte har någonting what so ever att göra med namnet Knut, jag tror det var en kompis som kom men förslaget myknut eftersom Lilla My i Mumindalen har en liten knut på huvudet, men jag kom inte ihåg säkert, haha. Ja... så nu vet ni det.

För att lätt kunna se när jag skrivit ett nytt inlägg, skaffa bloglovin där man kan följa alla sina favoritbloggar och hålla koll på när de uppdaterar!

Klicka bara på knappen nedan för att följa just min blogg!


                                       

Håller på att titta på flygresor nu eftersom man måste boka själv med YFU. Jag kan säga att det finns hur många alternativ som helst och det är väldigt svårt att hitta billigaste, lättaste, snabbaste osv. Det är bara att leta vidare! Just nu ser det ut som om jag kanske flyger från Sverige fredag den 13:onde... Hmm, kanske min nya turdag?

Om jag gillade min värdfamilj förut så gör jag det ännu mer nu! Ett litet mail med bara ett litet 'I can't wait to see you!' från min värdsyster får mig så mycket gladare och nu kan jag knappt vänta tills jag står där på flygplatsen och äntligen får träffa dem! Samtidigt ska det bli väldigt svårt att skiljas från alla här hemma, men jag vet ju att de kommer att vara kvar när jag kommer hem igen!

Jag kommer byta min lilla plätt till trägård mot det här - helt otroligt vackert.
 

Det är helt sjukt hur jag redan direktöversätter från engelska till svenska som jag hört att många som kommer hem efter ett år i USA gör! Jag tänker på USA dygnet runt och det är nog därför jag börjar tänka mer på engelska också. För någon dag sen råkade jag säga tex;

Fråga honom ut (Ask him out) istället för Fråga ut honom.
Var är hon från? (Where is she from) istället för Var kommer hon ifrån?

Det är inga stora grejer, men det är det är små saker jag regerade på. Jag hoppas att jag fortfarande kan prata lite svenska när jag kommer hem! Visst, jag kommer att ha tappat mycket och ha engelska i huvudet en lång tid efteråt, men det är ju bara kul! Jag vill ju att min engelska ska hålla så länge som möjligt, jag menar så att jag kan använda den hela livet!

Jag börjar känna att det inte är länge kvar nu. För det mesta ser jag framemot mitt år till 1000 och är verkligen jättepeppad och vill åka, men vissa dagar inser jag hur svårt det kommer bli och hur mycket jag kommer sakna alla. Vissa dagar är jag livrädd och undrar var i helvete jag har gett mig in på. Jag vet att jag kommer ha hemlängtan och ha saker som påminner mig om hemma hela tiden. Tänk om de går med skorna inomhus eller att toalettlåset vrids åt fel håll eller att dörrarna öppnas åt fel håll?

Det är såna löjliga saker som jag börjat tänka på. Jag vet ju att det inte kommer vara något problem med några av dessa saker, men jag tror att det är såna småsaker som får en få hemlängan. När saker inte är som de alltid varit de senaste 16 åren. Jag är mycket väl medveten om att saker kommer vara väldigt annorlunda och att jag kommer möta en massa kulturkrockar, men det är därför jag åker som utbytesstudent. För att leva ett helt annorlunda liv och stöta på nya utmaningar som stärker mig och uppleva andra saker. Jag kommer klara mig igenom mitt år, även om det kommer vara jobbigt och skitkul på samma gång, jag kommer att klara det här! Jag vet att det kommer att bli svårt, men jag hoppas och tror att många glada stunder kommer från de svåra stunderna. 

Jag kan knappt vänta tills jag ska åka samtidigt som jag vill få mer tid här hemma att förbereda mig och ta farväl till alla. Tiden bara swischar förbi och jag hinner inte med. Jag får ta vara på den lilla tid jag har kvar, nu är det snart en månad bara, jag åker ju i mitten av augusti!

Hittade några konstiga och dumma lagar som Colorado har.

- Det är lagligt att utmana/förolämpa en polis, men bara tills han eller henne ber dig att sluta.
- Man måste ha licens för att äga en hund som är över tre månader gammal.
- Man får inte köra svarta bilar på en söndag i Denver.
- Det är olagligt att krasha in i ett hinder i en skidbacke.
- Det är olagligt att låna sin damsugare till en granne.
- Det är olagligt att sälja alkohol på söndagar och val-dagar.
- Det är olagligt att skjuta missiler på bilar.

Åh, fick mail av min värdsyster idag! Är så glad att de verkar så trevliga, snälla och att de bryr sig om mig! Mailet var jättegulligt och hon berättade om vad hon gjorde på fritiden och saker hon engagerade sig i.

Jag har även fått mail av mamman som sa att hon skulle skicka lite bilder via post eftersom det inte gick att skicka så många bilder i taget via mail! Så himla gulligt!

Jag kunde inte fått en bättre värdfamilj! Har även sett en bild på dem nu och de verkar sjukt trevliga och snälla! Det som är synd är att det är lite svårt att hålla uppe en riktig konversation via mail eftersom tidsskillnaden är så pass stor (9 timmar bakåt!!) att om jag skickar ett mail på eftermiddagen här och dom svarar på deras kväll får jag mailet mitt i natten och jag svarar då på morgonen vilket är deras natt osv... Det blev lite rörigt men ni fattar! 

Vi håller mycket mailkontakt nu och har även blivit ett mailfreak som kollar mailen var och varannan minut! Blir så glad varje gång det står att man har ett nytt mail från värdfamiljen!

                       

Har precis fått papperna jag betsällde om ett ICA-bankenkort. Jag har hört att det är jättebra att ha ett sånt kort eftersom det inte kostar något att varken ta ut pengar eller dra kortet utomlands. Men vanligt VISA-kort får man vtydligen betala runt 40kr för varje uttag eller en betalning. Det är på väg ett ICA-kort till mig iallafall!

En annan sak som jag just köpt är en dator! Jag hade en laptop som bestämde sig för att krascha för någon månad sedan, precis perfekt timing till mitt utbytesår - not. Nu har jag iallafall köpt en ny som borde komma på torsdag, får hålla tummarna! Även fast jag inte ska sitta så mycket vid datorn (hoppas jag), är den bra att ha till att ladda in bilder som jag tar i och naturligtvis även till att skypea och hålla kontakten med Sverige från!
 

Jag vet nu lite mer om min värdfamilj och tänkte berätta lite om den!

Familjen består av en mamma, pappa och deras dotter. Jag vet inte åldern på föräldrarna, men dottern, min blivande värdsyster, är 11 år.

De bor på en liten ranch ca. 1,5 mil utanför Carbondale. De äger väldigt mycket mark och har 4 hästar, 2 getter, 2 hundar, 2 katter och 4 kaniner! Vilken tur att jag gillar djur om man säger så! Två av hästarna använder de som ridhästar och de andra två använder de som draghästar. 

Ridhästarna rider de western style, vilket är helt nytt för mig! Jag tror att western style är lite cowboy aktigt, men har ingen riktig koll, får kolla upp det. Jag har sett bilder på hästarna och de är så söta! Hästar är inte mitt största intresse, men jag har ändå ridit i 6 år och gillar det, så det ska bli kul att äga egna hästar!

Jag har mejlat lite med familjen och de är verkligen hur trevliga som helst! Jag är så nöjd med min familj! De svarar vänligt på alla tusen frågor jag har, hehe... Har även sett bilder på deras "bakgård". Den är enorm och sjukt vacker! Deras hus ligger mitt i bergen och det ser väldigt mysigt ut.

Jag kan knappt vänta tills jag får träffa dem och se mitt hus på riktigt!

Carbondale

Jag vet att många väntar på att få höra om min värdfamilj, men grejen är det att jag inte vet så mycket om dem än. Jag har mejlat med dem, men vi håller fortfarande på att lära känna varandra, jag vet inte ens hur de ser ut! Jag vet inte ens hur huset ser ut. Jag kommer att skriva om min kommande värdfamilj så fort jag känner att jag lär känna dem lite mer själv först :)

Tills dess kan jag berätta lite mer om min skola! Min skola heter Roaring Fork High School (Rytande Gafflar, haha? ;)) och har ungefär 330 elever. Skolan ligger mitt i Carbondale och där finns det ungefär 24 lärare och en massa roliga ämnen! Jag vet inte vilka "classes" jag kan läsa än för jag har inte pratat med någon om det, men jag hittade ett dokument på skolans hemsida över vilka klasser som kommer kunna finnas 2010/11! 

I dokumentet stog det en lista över ämnen så som fotografi, yearbook, datakunskap, spanska, engelska, matte, world geography, fitness, media studies, gitarr, band, bild, speech, journalism, psykologi och drama för att bara nämna några! Jag hoppas jag får välja några av de roligare, jag ska försöka att inte ta så seriösa kurser eftersom att betygen ändå inte räknas när jag kommer hem till Sverige.

Såklart att jag vill ha så bra betyg som möjligt, men jag vill passa på att prova på så många kurser som möjligt som inte finns i Sverige! Speech (Tal) är något jag vill gå eftersom det värsta jag vet är att hålla redovisningar inför klassen. Jag har hört att många som gått den kursen har varit supernöjda och inte har haft några alls problem att prata inför folk efter kursen.

Jag har ingen riktigt bild på min skola utifrån, men såhär ser den iallafall ut i Google Maps!


Tack för alla söta kommentarer förresten, jag uppskattar dem verkligen och blir glad av varenda en!

Jag tänkte jag skulle berätta om staden jag kommer att bo i - Carbondale!

Carbondale är ett samhälle på ca. 6000 invånare (2006) som ligger i Colorados västra mitt.



Carbondale ligger i en dal, precis mellan bergen, på en höjd av 1884m över havsytan.



Staden har hela 295 soldagar och temperaturen växlar från ca. -4 i januari till ca. 21 grader i juli. Carbondale har små samhällen omkring sig, men även större städer. Det är 27 mil till huvudstaden i Colorado, Denver, och det är endast 5 mil till skidorten Aspen! Carbondale har en high school vilken jag ska gå på! Den heter Roaring Fork High School och har ungefär 330 elever.

Nu vet jag inte vad mer man kan berätta... Jo! Jag läste någonstans att stadens "curfew", alltså så länge man får vara ute, var 10PM på vardagar om man var under 18 och 1AM fredag, lördag! Det är väl inte så farligt, jag vet ju inte hur stängt de håller på dessa regler, men det kommer kännas konstigt att ha en tid man måste vara inne förutom någon som föräldrar kan ha satt.

Jag kan visa var jag ska bo också!

Här ska jag bo, på en ranch, ca. 1,5 mil utanför staden.

Jag kan inte tro det. Det måste vara ödet. Skrev ju för någon dag sedan att jag ville få min placering och nu har jag fått det! Gick runt i min YFU tröja i förrgår morse (slump även det!) och tog in posten och där fanns det! Ett litet brev från YFU.

Anledningen till att jag berättar om min placering först nu är att jag ville få det att sjunka in själv först och att jag skulle försäkra mig om att jag inte drömde.

Mina händer började darra och jag blev sjukt nervös när jag såg kuvertet! Jag visste att det var nu det gällde, jag visste att jag hade fått min placering. Visumpapperna hade ju kommit och jag väntade inte några andra papper, vad annart kunde det vara? Jag öppnade kuvertet långsamt och vecklade upp papperna. Först hittade jag inte var jag hade hamnat utan letade under förvirring efter ett statnamn eller en stad. Tillslut hittade jag det.

Jag ska till COLORADO till en by som heter Carbondale!!! Det ligger ungefär mitt i Colorado som ligger mitt i USA! Jag blev hur glad som helst och darrade i hela kroppen. Colorado är den stat jag hoppats mest på men som jag alltid skjutit undan på grund av att jag trodde att jag inte skulle hamna där, men nu ska jag alltså dit!

Det var först någon minut senare när jag ringde mamma och pappa som det slog mig att allt var verkligt! Jag började nästan gråta samtidigt som jag var så uppe i varv och exalterad att de knappt hörde vad jag sa! Efter samtalet rusade jag genast till närmaste dator och kollade upp var min värdfamilj bor! Enligt addressen så bor de ca. en mil utanför Carbondale som har drygt 6000 invånare. När jag menar utanför menar jag verkligen utanför. Jag ska på bo en ranch mitt ute i ingenstans! Men det är bara en mil in som sagt till Carbondale och jag har ju en eller två grannar så det kommer bli toppen! Jag blev liite beskviken först när jag såg hur långt utanför de bodde, men jag ska vara positiv och jag tror det här kommer bli ett toppenår! Jag ska ju till f***ing COLORADO!

Jag har inte kunnat tänka på något annat på hela dagen! Jag ska skriva mer om min värdfamilj lite senare. Nu är jag bara så glad att inget kan få mig på sämre humör!

Vackra Carbondale

Jag vill verkligen ha min placering nu! Jag tänker på det varje dag och väntar spänt på att jag ska få brev från YFU, mail eller att någon från min värdfamilj addar mig på Facebook. Det är det att jag vet inte riktigt hur jag kommer bli kontaktad om vilken placering jag fått. Jag har hört att de flesta har fått brev, men jag har även hört några som fått samtal från YFU, mail eller haft vännerförfrågningar från värdfamiljemedlemmar. Jag får hoppas att någon kontaktar mig snart iallafall!

Jag försöker förbereda mig på att jag kan hamna var som helst, men just nu har jag en konstig känsla av att jag kanske hamnar i Kansas eller Missouri. Men jag ska förbereda mig på en liten håla någonstans in the middle of nowhere, annars tror jag man lätt blir besviken.

Jag bara hoppas jag får min placering snart så jag kan boka flygbiljetter och köpa klart presenter till min värdfamilj, flygbiljetterna blir dyrare och dyrare och jag skulle gärna vilja veta hur min familj ser ut innan jag köper mer presenter :) 

Efter lägret, på måndagen, passade jag även på att skaffa mitt visum! Tiden var bokad klockan åtta på morgonen så det var bara att dra sig ut sängen klockan sex på morgonen! Tog mig till Ambassaden tillslut och var där kvart i åtta, alltså en kvart innan jag hade tiden och även en kvart innan de öppnar. När jag kom dit hade redan en lång kö börjat bildas och jag fick stå därute i ca. 45 minuter innan jag kom in! Medan jag väntade på min tur var det en kille som gick runt i kön kollade om man hade pass och DS-160 confirmation med sig, vilket jag såklart hade. När det väl blev min tur fick jag gå igenom en sorts säkerhetskontroll som ser ut exakt den som finns på flygplatserna! Man fick varken ha kamera, mobil, shoppingpåsar eller annat elektroniskt med sig. Jag hade bara en mapp med mina papper med mig.

När jag kom igenom kontrollen gick jag vidare in till entrén där jag kom in i en sorts väntsal. Där fick jag sätta mig ner och vänta. När jag suttit där ett tag kom jag fram till ett fönster (man flyttade hela tiden efter på stolarna så som en kö flyttar sig), där fick jag lämna alla mina papper. Efter det fick jag sätta mig ner igen och vänta på min tur. De ropade upp namn i tur och ordning hela tiden och vilket fönster man skulle gå till.

Efter ytterligare en timme ropade de äntligen upp mitt namn! Jag fick gå till en skiltrevlig kille som frågade frågor som var jag skulle hamna, vilka sporter jag ville prova på och vilka klasser jag skulle läsa. Han övertygade mig om att Alabama var den bästa staten efter North Dakota, där det visserilge bodde bara ungefär 4 människor, men jag kunde ju alltid bli kompis med kor tyckte han, haha. Han var hur skön som helst. Han övertalade mig även om att gå med i Debate Team, vilket han också skrev ner på baksidan av en lapp som jag fick tillbaka!


Hos honom fick jag även lämna fingertryck på alla fingrar, sedan var jag klar. Det så kallade "intervjun" tog ca. 2 minuter och är absolut inget att oroa sig för! För mig var det så att alla på Ambassaden pratade svenska utom sista killen som jag gav fingeravtryck hos, han var amerikanare.

Jag blev klar på ambassaden ungefär tio i tio, alltså tog mitt besök ungefär 2 timmar. Jag kan rekommendera alla som ska till Amerikanska Ambassaden att vara där i god tid, helst så tidigt som möjligt. Kommer man långt fram i kön kommer man fortare in och man blir fortare klar!

Jag är hemma nu och kollade när jag kollade brevlådan idag (tisdag) såg jag att jag hade ett paket att hämta ut från min närmaste bensinstation! Jag cyklade genast dit och såg att jag redan fått tillbaka mitt pass med visum i! De hade alltså varit väldigt snabba med att fixa allt! Det hade tagit knappt en dag eftersom jag var där i måndags. Visumet är ett inklistrat papper där det står VISA, United States OF America och sedan lite uppgifter som namn, passnummer, personnummer osv. Lägger inte ut visumet här av säkerhetsskäl, men det är alltså inget mer än ett inklistrat papper på en av sidorna i passet. Jag antar att de har fingeravtrycken i datorn som de kollar där borta, men är inte säker.

Det är väldigt skönt att allt är fixat nu iallafall, nu är det bara placeringen som fattas!

Nu har YFU lägret varit! Jag måste säga att det var roligare än vad jag trodde det skulle vara. Det var hur kul som helst att träffa andra utbytesstudenter som satt i exakt samma sits som en själv, jag är van vid att jag är annorlunda som åker som utbytesstudent, nu fanns det nästan 90 stycken att prata med! 62 skulle till USA och resten skulle till Sydamerika, Österrike, Tyskland, Frankrike, Kina och Thailand. Det var många som skulle till Japan också men dom var inte där eftersom utbytesåret i Japan börjar i maj.

På lägret fick vi prata om tankar och känslor man har som utbytesstudent så som hemlängtan, fördomar, funderingar, förväntningar osv. Det var bra med information och få en massa frågor besvarade. Vi gick ofta runt i grupper då vi fick disskutera olika senarion, vilket var roligt! Det kändes även bra att inte känna sig dum när någon frågade var jag skulle för att jag inte vet, det var bara att säga distrikt! I vanliga fall tycker folk det är jättekonstigt att jag inte fått placering när jag ska åka om ca. 2 måndader, nu var jag inte ensam om det! Jag har många nya vänner jag kommer hoppas kunna hålla kontakten med i USA!

Lägret var roligt, men samtidigt är det skönt att vara hemma. Det är ett läger som jag tycker alla utbytesstudenter borde åka på, det är hur nyttigt och roligt som helst att prata med andra i samma situation! Man kunde även ställa frågor till ledarna som alla hade varit utbytesstudenter själva. Man fick perpektiv på många funderingar och svar på många frågor. Bland annat rekommenderade de att man skulle fixa ett ICA-banken kort, vilket gör att det inte kostar att ta ut pengar i USA. Om man har ett vanligt VISA-kort kostar det ungefär 50kr varje gång man tar ut! Det ska jag definitivt skaffa!

Lägret var superkul och alla som inte var där missade något!

Här är en bild på alla utbytesstudenter som var på lägret

Ja! Kollade precis vädret för i helgen då lägret är och enligt yr.no ser det ut som om jag lämnar ett regnigt och kallt Umeå för Stockholm med sol och värme! Jag hade ljugit om jag sagt att vädret inte spelar någon roll när man är på läger, jag borde veta, jag jobbar på ett just nu ;) Det är faktiskt mycket roligare om det är bra väder så jag får hålla tummarna!

Umeå


Stockholm



Idag skulle jag fixa ett brev som Ambassaden skulle ha för att skicka tillbaka mitt pass i. Jag gick till posten och förklarade vad jag behövde, men tjejen i kassan sa att det inte gick och man måste göra si och så - fattade inte ett ord om vad hon pratade om. Enligt henne var man tvungen att skicka ner brevet till Stockholm eller nåt, man kunde inte få det i handen med ett "rekomenderat porto" som skulle kosta 65kr. Brevet ska dessutom vara självadresserat så förstår inte hur det skulle gå till... Aja, jag får försöka igen imorgon!

Snart är det dags för YFU-läger! Det kändes inte alls längesen jag räknade ut att det var 3 månader kvar - nu åker jag ner till Stockholm på torsdag! Jag hoppas det blir roligt!

En sak som jag funderat på är hur dålig jag kommer bli på svenska efter ett år därborta. Jag sätter redan in engelska meningar där det passar och pratar lite svengelska här och var, undra då hur det kommer blir efter ett år med amerikanare? Jag kommer förmodligen knappt kunna prata svenska!

Jag har även läst bloggar av dem som är i USA nu, och de flesta direktöversätter engelska till svenska. Jag antar att man tar igen svenskan så fort man kommer hem, men det är ändå skrämmade hur mycket modersmålet kan förändras. Det kanske inte är så konstigt i och för sig eftersom man är borta ett helt år och knappt pratar svenska, men ändå.

Haha, jag kommer nog inte göra samma misstag som den här tjejen efter ett år i USA iallafall ;)

En au-pair kom till USA och möttes på flygplatsen av sin värdfamilj. När de skulle åka hem till huset, som låg ett par timmars bilresa från flygplatsen, blev hon tillfrågad:

– Do you want to go to the rest room before we go?

Flickan, som minsann visste att "rest" betyder vila, svarade glatt:

– No, I can do it in the car.

Igår slog det mig att jag verkligen ska bort ett år. Ett år utan tryggheten, säkerheten och framförallt vännerna här hemma.

Igår var även sista dagen med min klass som faktiskt blev ganska underbar tillslut. I mitten av terminen tyckte jag det skulle kännnas skönt att börja i en ny klass när jag kommer hem, men nu skulle jag inte ha något emot att stanna i min klass! Även fast min klass nu fått starkare sammanhållning än någonsin är det sånt man får ta när man ska på utbytesår. Klassen kommer alltid finnas kvar och jag kan ju umgås med dem även fast de inte går i min klass, de finns ju på skolan!

Jag hoppas och tror det kommer vara värt det att åka iväg och ha the time of my life borta i USA!

Men jag kan inte förneka det - jag kommer att sakna alla.





Fråga gärna frågor, jag besvarar dem gärna!

Just nu händer det inte så mycket angående USA, så därför bloggar jag inte särskillt ofta just nu.

Däremot tänker jag på USA väldigt mycket. Häromdan drömde jag tex. att jag fått placering i Kansas! I min dröm hamnade jag i en jättesöt liten by som såg ut ungefär som Gotland! I min dröm gränsade även Kansas till Arizona, vilket jag blev superglad över eftersom min kompis ska till Arizona, då hade vi kunnat hälsa på varandra! Såklart så gränsar inte Kansas till Arizona i verkligheten, det var bara i min dröm..

Jag hoppas verkligen jag får min placering snart! Nu är det snart bara 2 månader kvar tills jag åker! Det ska bli så roligt, tänk vilka upplevelser jag kommer få! Samtidigt som jag är hur peppad som helst på att åka är jag såklart livrädd, men vem är ine det? Det kommer inte vara en dans på rosor hela tiden och det är jag fullt medveten om. Jag hoppas jag kommer få ett underbart år iallafall!

Nu har jag äntligen fått klart alla visumpapper och bokat tid på ambassaden! Det var inte lätt att fixa alla papper och fylla i allt, USA är verkligen hur petiga som helst. På ett formulär jag fyllde i på internet (formulär DS-160) kom det säkert minst 10 frågor hurvida jag var terrorist eller inte. Om jag nu skulle vara det, skulle jag kryssa i "Yes" då? Antagligen inte!

Det tog sjukt lång tid att fylla i allt, speciellt formulär DS-160. Det skulle fyllas i via internet och jag skojar inte när jag säger att det tog omkring två timmar. Det berodde dels beroende på att jag blev utslängd från sidan (någon säkerhetsåtgärd antar jag?) var tjugonde minut och var tvungen att fylla i allt igen. Var därför noga med att spara efter varje sida eftersom då är det bara att ladda upp uppgifterna igen och klicka fram till där man slutade. 

När jag sedan skulle boka tid på Amerikanska Ambassaden såg jag att fredagen, då jag planerat att gå till Ambassaden eftersom jag ändå har YFU-läger i Stockholm då, hade de inte öppet! Ambassaden har tydligen bara öppet mån-tors. Dessutom var alla tider fram till 17 juni fullbokade! Jag blev rätt rejält förbannad eftersom jag inte har någon lust alls att betala 1000 kr för en extra flygresa till Stockholm för att åka ner en extra gång. Jag löste det med att boka måndagen därpå, jag ska ju ändå på YFU-läger från fredag till söndag den veckan, då är det lika bra att stanna i Stockholm över natten och försöka hitta någonstans att sova tills måndagen. Det blir ingen skönhetssömn efter lägret (där jag förmodligen inte kommer sova mycket heller ;)) eftersom min tid är kl. 8 på måndag morgon. Aja, jag antar att det är smällar man får ta när man ska till USA!

Jag har så mycket papper nu att jag är tvugna att skaffa en mapp. Min värsta rädsla är att jag står där i Stockholm eller på flygplatsen i USA och saknar ett papper! Jag får se till att fixa lite bättre ordning...



Det är föresten jätteroligt att ni kommenterar, jag blir superglad varje gång jag fått en liten kommentar! Om ni inte kommenterat, gör gärna det!