Många kan tänka sig undra varför man kommer på tanken att bli utbytesstudent. Hur man riskerar att lämna allt och alla i ett helt år.

Första gången jag fick höra talas om att man kunde bli utbytesstudent måste ha varit 2-3 år sedan. Då tyckte jag det lät hur kul som helst men tänkte inte så mycket mer på det. Det var i samband med att min kompis skulle åka som jag började fundera på att åka på allvar. Jag pendlade väldigt länge mellan att åka eller att inte åka. Det som främst höll mig tillbaka var frågor som;

Vågar jag lämna familj, vänner och mitt liv här i ett år? Orkar jag "gå om" ett år här hemma med de som är ett år yngre? Kommer jag orka se mina klasskompisar och jämnåriga ta studenten medan jag har ett år kvar i skolan?

Jag ältade dessa frågor i mitt huvud väldigt länge innan jag tillslut bestämde mig. Jag ska våga. Jag ska ta steget. Detta är en once in a lifetime experiance och jag vill uppleva den. Visst, jag måste gå om ett år och gå med de som är ett år yngre, men vad gör det egentligen? Jag lär känna nya människor och mina gamla klasskompisar går fortfarande på skolan så jag kommer fortfarande träffa dem. Även fast jag ligger ett år efter minan jämnåriga kommer alla ändå splittras när vi slutar gymnasiet. Vissa reser utomlands, vissa fortsätter plugga och vissa gör ingenting. Jag har bara ett år extra på mig att bestämma mig vad jag vill göra efter gymnasiet och det ser jag som något positivt.

Visst kan jag inte veta nu hur mitt år kommer att bli, men jag hoppas att det blir ett av de bästa åren i mitt liv som många beskriver att sitt utbytesår blir! Allting har inte varit solklart angående mitt år i USA. Det finns såklart stunder då jag tvekat och tänkt; Vad fan håller jag på med? Varför lämna tryggheten här hemma för att åka ensam till ett land där jag inte känner en själ?

Jag tror tvekan och osäkkerhet är en del av processen och som finns i alla blivande utbytesstudenter ibland. För det mesta är jag väldigt positiv till att jag ska åka och jag ångrar absolut inte mitt val. Jag ska göra mitt år till det bästa någonsin!